Astrid Lindgren

|död_plats = Gustav Vasa församling, Stockholm, Sverige |yrke = Barnboksförfattare, manusförfattare, förlagsredaktör |make_maka = Sture Lindgren
(g. 1931–1952; änka) |partner = |barn = med Reinhold Blomberg:
Lars Lindgren (1926–86)
med Sture Lindgren:
Karin Nyman (född 1934) |släktingar = Gunnar Ericsson (bror)
Stina Hergin (syster)
Ingegerd Lindström (syster)
Nils Nyman (dotterson)
Olle Nyman (dotterson) |nationalitet = Svensk |språk = Svenska |period = |genre = Sagor, noveller, dramatik, fantasy |ämne = |debutverk = ''Britt-Mari lättar sitt hjärta'' (1944) |noterbara_verk = |influenser = |influerade = |signatur = Astrid Lindgren signature.svg |webbplats = [https://www.astridlindgren.com/ Officiell webbplats] |fotnoter = }} miniatyr|Astrid Lindgren och Tove Jansson 1958. '''''Astrid'' Anna Emilia Lindgren''', född ''Ericsson'' den 14 november 1907 i Vimmerby landsförsamling i Småland, död 28 januari 2002 i Stockholm, var en svensk barnboks-, sångtext- och manusförfattare samt förlagsredaktör och opinionsbildare. Lindgren är känd över hela världen för sina barnböcker, däribland ''Pippi Långstrump'' (1945), ''Barnen i Bullerbyn'' (1947), ''Karlsson på taket'' (1955), ''Madicken'' (1960), ''Emil i Lönneberga'' (1963), ''Saltkråkan'' (1964), ''Bröderna Lejonhjärta'' (1973) och ''Ronja Rövardotter'' (1981).

Beräknad siffra 2019 för försäljningen av böcker är 165 miljoner exemplar och de har översatts till 107 språk (2019). Många av Lindgrens böcker har filmatiserats, varav merparten är svenska spelfilmer. Återkommande i Lindgrens filmer är kompositören Georg Riedel, regissören Olle Hellbom och skådespelaren Allan Edwall. Det har även producerats några utländska filmer och animeringar av Lindgrens böcker och noveller. Till spelfilmerna komponerades ett stort antal sånger av vilka flera fick musik gjord av ovannämnda Riedel. Enligt STIM gick komponerandet till på så vis att Astrid efter bästa förmåga ”trallade in” texterna på kassett som överlämnades till Riedel. Dessa inspelningar utgick sedan Riedel ifrån när han tonsatt sångerna. Enligt STIM kan Lindgren på så vis ha haft ett finger med i spelet även när det kommer till skapandet av melodierna.

Lindgren tilldelades ett stort antal nationella och internationella priser för sina böcker, bland annat Svenska Akademiens stora guldmedalj. Hon utsågs även till hedersdoktor vid Linköpings universitet, universitetet i Leicester och universitetet i Warszawa. Flera priser har även instiftats i hennes namn, där det främsta är Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne instiftat 2002 av Sveriges regering. Prissumman är på fem miljoner kronor, vilket gör det till världens största litteraturpris efter Nobelpriset i litteratur.

Lindgren var under senare delen av sitt liv också en betydande samhällsdebattör. I valrörelsen 1976 publicerades hennes novell ''Pomperipossa i Monismanien'' i ''Expressen''. Hon ansåg där, att det var absurt, att egenföretagare kunde få betala mer i marginalskatt än de tjänade. Novellen fick stor uppmärksamhet och spridning. Regeringens bemötande av Lindgren när finansminister Gunnar Sträng först svarade, att Lindgren har djup okunskap i skattepolitikens irrgångar, för att senare erkänna att hon hade rätt i sak, anses ha varit en bidragande orsak till att Socialdemokraterna förlorade regeringsmakten för första gången på 40 år.

Hon engagerade sig även för barns rättigheter, mot kärnkraften och i Djurskyddskampanjen med ett flertal debattartiklar i ''Expressen''.

Astrid Lindgren övertog Selma Lagerlöfs plats som motiv på den svenska 20-kronorssedeln den 1 oktober 2015. Levererad av Wikipedia